Hallåhallå!
 
I tisdags kom två volontärer från AFS Ungern till min skola, Eötvös, för att berätta lite om interkulturellt lärande och om organisationen. Presentationen var intressant och jag, Baibua och Cande lyssnade på den två gånger så vi kunde berätta lite om våra upplevelser här. Den första presentationen hölls för eleverna i tionde och elfte klass och den gick bra, de flesta förstod vad volontären sa (hon pratade på engelska) och många var delaktiga men presentationen för tolfteklassarna var plågsam, de förstod inget hon sa och satt därför bara och stirrade eller småpratade med sina vänner, jag tyckte så synd om volontären som höll presentationen! Efter skolan skulle vi egentligen ha ungerskalektion men den blev inställd så jag, Ece och Baibua åkte istället in till ett café i stan där jag drack en helt otroligt god varm choklad och vi snackade en massa! När jag kom hem bakade jag ungerska pepparkakor IGEN med underbara Ági, vi hade det jättetrevligt! Den här gången blev pepparkakorna supergoda. 


Jag klämde på glasyrpåsen lite för hårt, woops! 

Ági tyckte i allafall att det var kul! 

Jag är ett proffs på att dekorera pepparkakor.. 

Fina Ági ❤️
 
I onsdags vaknade jag upp med ett leende, det var nämligen min namnsdag! Självklart finns inte namnet Ellie varken i den svenska eller den ungerska kalendern men jag firar det den 19 november eftersom det är Elisabet. Mamma hade skickat ett meddelande till mig på Facebook där hon gratulerade mig men förutom det var det ingen som sa grattis till mig fram till eftermiddagen! I Sverige är ju inte det så konstigt men i Ungern är namnsdagen väldigt stor, min engelsklärare hade t.ex. namnsdag samtidigt som jag (Erzsébet) och hon hade fått en massa choklad och alla gratulerade henne i skolan och på Facebook så jag kände mig lite bortglömd och besviken. Min kompis Dávid kom dock ihåg att det var min namnsdag och hade köpt choklad till mig och han tog mig till ett jättemysigt café! Efter jag träffat honom gick jag på Zumba i stan vilket var jättekul som vanligt. När jag kom hem var det heller ingen som kom ihåg min namnsdag vilket gjorde mig lite besviken eftersom de hade frågat mig om min namnsdag några veckor tidigare. När jag satt och åt kvällsmat dök plötsligt Ági, Zsaklin och Lackó upp med världens största leenden på läpparna och bakom ryggen hade Ági en present! De sa alla "Boldog névnapot" och kramade mig och gav mig presenten som var en bok på engelska jag letat jättemycket efter här i Ungern och i boken hade de skrivit ett jättegulligt meddelande på både svenska och ungerska, jag blev så glad och rörd! Min namnsdag i Ungern var alltså superbra och jag blev så överraskad av den!

Kakan Dávid köpte åt mig, királykrémes

Bok och choklad! 
 
Skoldagen i torsdags var som den brukar, det var trevligt och jag hade kul med mina klasskompisar på rasterna! Jag stannade kvar i skolan en timme efter jag slutat och väntade på Baibua och under tiden pratade jag med några kompisar och med några småttingar i fyran som tyckte det var jättekul att jag (och sen Baibua när hon kom) var utbytesstudenter och började genast prata om Zlatan när de fick höra att jag är svensk. Så fort jag säger att jag är svensk brukar folk säga: Ah, Ibrahimovic, IKEA, H&M, Swedish House Mafia do you like house music? Det är så gulligt för de säger IKEA med ungersk brytning och H&M uttalar de "há end em" och i början förstod jag inte alls vad de menade... När Baibua kom gick vi till ett Tesco i närheten och kollade på deras julsortiment och köpte juliga, fjantiga hårband alla utbytesstudenterna ska bära på julfesten i Szekesfehérvár i början av december. När vi var klara gick vi till vår ungerskalektion och jag försökte lära Baibua jullåtar vilket gick väldigt dåligt eftersom jag inte heller kan dem utantill... När jag kom hem från lektionen började jag läsa min nya bok och äta av min choklad, supermysigt och gott!

På Tesco med de juliga hårbanden! 
 
Igår var ännu en vanlig skoldag, den enda lektionen jag hade som jag förstår minsta lilla av var franska men läraren var sjuk så jag satt istället och pratade med en tjej i franskagruppen! Lunchen var supergod, de serverade nämligen efterrätt i och med att det var fredag så jag och Ece slevade i oss en massa efterrätt. När vi var klara gick vi in till stan och letade efter vinterskor till mig och efter många affärer hittade vi tillslut ett par som jag blev kär i. Sen fick jag skynda mig hem, slänga i mig yoghurt och äpple och sen ta bussen in till stan för att gå på spinning med Ece och hennes värdmamma. Det var väldigt svettigt och kvavt men det var kul att få gå på spinning igen. Jag vet dock inte om jag kommer hänga med så ofta, kanske bara någon gång då. Sen kom jag hem och duschade, läste och tog det lugnt med Zsaklin. När Ági och Laci kom hem från stan (de har börjat jobba nu på julmarknaden som är i stan) så överraskade Ági mig med kürtöskalács, ett ungerskt bakverk jag längtat efter i typ 2 år, det var så himmelskt gott... Så jag satt och snackade med Zsaklin och Ági, läste och mumsade på kürtöskalács.
 

En julgran på ett köpcenter i stan, såå fint 

Idag steg jag upp vid 10, åt frukost och tog det sen lugnt med Zsaklin, Lackó och min bok i några timmar. Vid tre blev Lackó hungrig och bönföll mig att laga kyckling med ananas och efter lite tjat gav jag med mig. Jag är inget fan av mat som är söt men om jag åt ananasen separat så var det faktisk supergott och "brorsan" var tacksam! Egentligen hade jag och Zsaklin sen i onsdags planerat på att hitta på något tillsammans ikväll som typ bio eller bara gå runt i stan och kolla på julmarknaden men hon ställde in i sista sekund när vi satt och åt mat. Som tur var kunde både Ece och Yasemin träffas så jag diskade snabbt, tog undan lite tvätt, bytte om och rusade till bussen (osminkad och allt, tro det eller ej!). Vi hade det supermyigt, vi kollade runt på julmarknaden, drank hett vin från Ágis och Lacis restaurang eller bås eller vad man nu ska kalla det, supergott var det! Vi köpte även frozen yoghurt som vi åt i en park i centrum och sen gick vi till ett café och var där tills jag behövde gå till bussen. När jag kom hem snackade jag lite med Zsaklin och gick sen till mitt rum. Plötsligt stack hon hemifrån så jag kollade på TV i vardagsrummet istället tills Ági och Laci kom hem, pratade med dem en stund och gick sen tillbaka till mitt rum där jag är nu. 

Stan! 

Yasemin, Ece och jag 
 
Idag är det exakt tre månader sen jag lämnade Sverige... Så galet det är att så mycket och samtidigt så lite tid redan gått! En fjärde del av min tid här är redan slut vilket så klart känns jättetråkigt men de här tre månaderna har varit så himla bra och jag ser fram emot de lite mindre än 8 månaderna jag har kvar! Under den här korta tiden har jag fått träffa så himla många människor, lärt mig så mycket och förändrats som person. Jag känner mig stark faktiskt för jag har varit utan min familj och mina vänner i tre månader i ett annat land med ett språk jag inte kunde tala när jag kom hit. Nu har jag en familj här, kompisar jag älskar och har kommit så himla nära, jag tycker att jag börjar förstå mig på Ungern och språket jag förstå i stora drag och jag kan till och med använda det även om det blir många fel och det tar tid! De kommande månaderna kommer jag ha en så bra relation med min värdfamilj, få massa nya vänner och vänskaperna jag redan skapat här kommer bli ännu starkare, jag kommer lära mig språket och så småningom kommer jag även kunna utforska landet och få mer frihet! Jag känner på mig att de här kommande månaderna kommer bli så sjukt bra. 

Det är inte samma tjej som står på Köpenhamns flygplats och som ligger på golvet i sitt sovrum i Ungern
 
Tusen kramar från juliga Ungern!